I utkanten av ingenting

Jag kan fastna där ibland
Där innan ljuset har nått fram
Där mellan skratt och gråt 
I utkanten av ingenting, förlåt
Jag behöver det då och då

Det händer att jag saknar allt
Luften ekar ödslig, tom och kall
När ingenting känns som det ska
Fast jag vet att allt är bra
Ja, jag kan fastna där ibland

Håller andan en sekund
Då när luften är för tunn
Finns bara tomma andetag
Alla har väntat, stannat kvar
jag har redan gett sig av

Lyfter blicken, blir förförd, överkörd
Lyfter blicken o blir bländad en gång till

Där i utkanten av ingenting
Finns saknaden och slingriga vägar utan slut
Där i utkanten av ingenting
bor meningen och varje timma känns som en minut
snälla kom och visa vägen ut

Det går upp sen ner igen
Väntar på sol men det blir regn
Då ska man växa och få liv, 
Jobba hårt och slösa tid
Planera allt, va impulsiv

Jag fyller på, jag samlar mer
Men vänder världen upp och ner
och gör allting bakofram
bygger mitt slott utav sand
fast jag fick alla trumf på hand

Blickar fram så gott det går
Men om tiden inte läker sår 
Om inget tröstar, håller om
Och ingen öppnar upp ridån 
Om du finns där så snälla kom

Lyfter blicken, blir förförd, överkörd
Lyfter blicken o blir bländad enn gång till

Där i utkanten av ingenting
Finns saknaden och slingriga vägar utan slut
Där i utkanten av ingenting
bor meningen och varje timma
känns som en minut
snälla kom och visa vägen ut